inget virginia. igen.
source.
Efter att ha sovit på saken bestämde jag mig för att säga nej direkt till Virginiafamilj nummer två, utan att ha pratat med dem. Deras essay kändes inte bra, för mycket prat om vad föräldrarna jobbade med och hur jag skulle vara och bete mig, men inte alls mycket om hur de var som familj eller vilken roll jag skulle ha hos dem. Plus att jag kände att barnen var alldeles för gamla. Jag tar hellre hand om yngre barn.
Hur som helst är jag nöjd med mitt beslut, även om det är jobbigt att säga nej till en match eftersom man aldrig vet när nästa ska dyka upp. Jag vill ju åka nu nu nu!
match # 2
City: Burke
State: Virginia
Children: Boy (14), Boy (8)
Pets: Cats
Ännu en match hade dykt upp idag när jag kollade mailen. En familj som, precis som den förra, var från Virginia, men bodde mycket närmre Washington DC. Föräldrarna är skilda (mamman omgift, och jag skulle bo hos henne) och har tre pojkar på tjugoett, fjorton och åtta år. Plus tre katter. Den äldsta går på college och är därför inte hemma så mycket, så det är de två yngsta jag ska ta hand om (obviously, han är ju två år äldre än mig för tusan.)
Inte heller denna familj känns helt hundra, även om jag inte kan sätta fingret på vad det är. Tycker att barnen är lite för gamla (en fjortonåring behöver väl egentligen ingen Au Pair kan jag tycka), och sen får jag inte känslan att hit vill jag komma! Men tror jag ska ge det en chans och prata med dem i alla fall, och bestämma mig efter det.
inget virginia.
Blev inget Virginia för mig den här gången. Fick precis ett jättegulligt mail från familjen där det stod att de verkligen gillade mig, men ändå hade valt att matcha med en annan Au Pair. Lite trist såklart, men samtidigt blev jag nästan lättad över att slippa ta beslutet själv, så det var nog inte rätt familj för mig ändå. Tvekar man så mycket som jag gjorde är det nog något som inte riktigt stämmer. Så nu är det bara att vänta på en ny match!
call from america.
Virginia-familjen ringde vid halv nio-tiden, så jag har pratat både med mamman, pappan och den nuvarande Au Pairen (som har varit där i fem år!) De var verkligen sjukt trevliga allihopa, och jag kan verkligen tänka mig att jag skulle kunna trivas med dem. Men fortfarande är det det där med hundarna, plus att man skulle ha en del uppgifter som egentligen ligger utanför Au Pair-jobbet, men som jag personligen ändå känner är okej att göra om familjen är superbra i övrigt. Lite får man ju ge och ta.
Ska sova på saken nu, och se hur jag känner imorgon. De pratade med flera andra Au Pairer också, så man vet ju aldrig om de kanske känner att någon av dem passar deras familj bättre. Men nu ska jag sluta älta, och gå och lägga mig. Puss på er ♥
Ska sova på saken nu, och se hur jag känner imorgon. De pratade med flera andra Au Pairer också, så man vet ju aldrig om de kanske känner att någon av dem passar deras familj bättre. Men nu ska jag sluta älta, och gå och lägga mig. Puss på er ♥
vänta vänta vänta.
Just nu går jag mest och väntar. Väääntar och väntar. Väntar på att få prata med Virginia-familjen (de mailade och sa att de skulle ringa ikväll, kul men galet nervöst), och väntar på att få en till match. Trots att jag än så länge verkligen gillar den första familjen, så känns inte allt helt helt hundra. Och så skulle det kännas kul att få match till såklart, för att ha något att jämföra med liksom. Tar emot lite att säga ja till den allra första familjen - men samtidigt kanske det inte kommer någon bättre? Det är så svårt!
Så nu går jag och kollar mailen var och varannan sekund, och det gör mig galen. Måste hitta på något annat.
Så nu går jag och kollar mailen var och varannan sekund, och det gör mig galen. Måste hitta på något annat.
match # 1
City: Spotsylvania
State: Virginia
Children: Girl (8), Girl (6), Boy (3)
Pets: Dogs and cats
Jag har fått en match! Bara fyra dagar efter min ansökan blev godkänd, känns hur kul som helst. De bor i Virginia ungefär en timme utanför Washington D.C., och har tre barn. Två tjejer på sex och åtta år, och en kille på tre år. Det verkar vara väldigt aktiva och dessutom måna om att man ska känna sig som en del av familjen, vilket jag verkligen gillar. Man skulle få följa med på semestrar och så om man ville, och även på deras aktiviteter på helgerna. Älskar även åldrarna som barnen är i, precis vad jag önskat. Fick se lite bilder också, och hela familjen var så söt!
Det som är mer negativt är:
1. Alla husdjur. De har två hundar och två katter, och jag skulle behöva gå ut och gå med hundarna flera gånger om dagen. Har inget emot hundar, men är inte heller jätteförtjust i dem.
2. De verkar bo lite mer ute på landet, vilket jag tycker känns sådär. Visserligen skulle jag ha en egen bil, men fortfarande känns det lite sådär att behöva åka långt bara för att träffa andra människor eller göra något.
Hade även fått ett mail från föräldrarna där de skrev att de var "impressed with your letter and video that you made", och gärna ville prata med mig snart. Så har mailat lite förslag på tider, och hoppas att de hör av sig nu i helgen. Kul med en match hur som helst!
Pets: Dogs and cats
Jag har fått en match! Bara fyra dagar efter min ansökan blev godkänd, känns hur kul som helst. De bor i Virginia ungefär en timme utanför Washington D.C., och har tre barn. Två tjejer på sex och åtta år, och en kille på tre år. Det verkar vara väldigt aktiva och dessutom måna om att man ska känna sig som en del av familjen, vilket jag verkligen gillar. Man skulle få följa med på semestrar och så om man ville, och även på deras aktiviteter på helgerna. Älskar även åldrarna som barnen är i, precis vad jag önskat. Fick se lite bilder också, och hela familjen var så söt!
Det som är mer negativt är:
1. Alla husdjur. De har två hundar och två katter, och jag skulle behöva gå ut och gå med hundarna flera gånger om dagen. Har inget emot hundar, men är inte heller jätteförtjust i dem.
2. De verkar bo lite mer ute på landet, vilket jag tycker känns sådär. Visserligen skulle jag ha en egen bil, men fortfarande känns det lite sådär att behöva åka långt bara för att träffa andra människor eller göra något.
Hade även fått ett mail från föräldrarna där de skrev att de var "impressed with your letter and video that you made", och gärna ville prata med mig snart. Så har mailat lite förslag på tider, och hoppas att de hör av sig nu i helgen. Kul med en match hur som helst!
approved!
Och videon blev godkänd! Det gick snabbt även det tycker jag, gillar verkligen att allt går så fort med SI. Man får alltid svar på mail samma dag man skickar dem, och detsamma med respons på brev, bilder och annat man laddar upp. Fick också ett mail från SI om att det var toppen att jag lagt upp en video, och att min engelska var "lysande", så det var ju jätteskönt att höra. Hoppas på en match snart nu då. Men kan tänka mig att det kan dröja ett tag då jag inte direkt har alla odds på min sida - har inte jobbat på dagis, är bara 18 år och har bara haft körkort i drygt två veckor, haha.
Men ska tänka positivt. Positivt positivt positivt.
Men ska tänka positivt. Positivt positivt positivt.
<a target='_blank' title='ImageShack - Image And Video Hosting' href='http://imageshack.us/photo/my-images/97/intervieww.png/'><img src='http://img97.imageshack.us/img97/4793/intervieww.png' border='0'/></a>
Uploaded with <a target='_blank' href='http://imageshack.us'>ImageShack.us</a>
awaiting approval.
Jaaa, äntligen har jag laddat upp videon också! Kan inte direkt säga att jag blev jättenöjd med den, tyckte den blev rätt tråkig då jag mest satt ute i trädgården och pratade. Hade gärna haft med barn , men hade ingen möjlighet till det eftersom jag ville ha upp den snabbt som möjligt. Men men, den är säkert bättre än att inte ha någon video alls, och det känns himla skönt att ha den gjord. Så nu håller jag tummarna på att den blir godkänd snabbt, vill ju börja få matchningar!
Annars har jag fortfarande inte fått hem mitt straffrihetsutdrag från Rikspolisstyrelsen, som enligt min intervjuare skulle komma fram efter bara ett par dagar. Men tänkte vänta i alla fall till i slutet av veckan, och har det inte dykt upp då får jag väl höra av mig till SI och kolla.
Mycket mer än så händer inte på Au Pair-fronten just nu. Har försökt kolla runt lite med olika dagis om jag skulle kunna få praktisera där för att få ännu mer barnerfarenhet, men har inte fått något ja än eftersom det tydligen skulle bli svårt med försäkringar och sådant. Men ska höra med ett par dagis till, någonstans borde man ju få napp!
Annars har jag fortfarande inte fått hem mitt straffrihetsutdrag från Rikspolisstyrelsen, som enligt min intervjuare skulle komma fram efter bara ett par dagar. Men tänkte vänta i alla fall till i slutet av veckan, och har det inte dykt upp då får jag väl höra av mig till SI och kolla.
Mycket mer än så händer inte på Au Pair-fronten just nu. Har försökt kolla runt lite med olika dagis om jag skulle kunna få praktisera där för att få ännu mer barnerfarenhet, men har inte fått något ja än eftersom det tydligen skulle bli svårt med försäkringar och sådant. Men ska höra med ett par dagis till, någonstans borde man ju få napp!
jag är godkänd!
Det gick snabbt, inte ens en vecka tog det från intervjun tills det att jag blev godkänd. Det känns verkligen jättekul, är bara lite stressad över att jag inte gjort klart min video än. Har filmat en som jag dock inte känner mig helt nöjd med, så ska försöka på nytt igen imorgon tänkte jag. Vill verkligen känna mig nöjd innan jag lägger upp den, men samtidigt vill jag inte vänta för länge då jag tror att många familjer väljer bort Au Pairer som inte har någon video.
Men hur spännande som helst känns det i alla fall, nu kan ju faktiskt potentiella Host Families börja höra av sig när som helst!
reviewing application.
Hemma igen efter en sjukt härlig resa. Har en fantastisk solglasögonbränna och knappt någon röst kvar, men förutom det är allt toppen! Mmm, vad härligt positiv jag låter.
Vad gäller Au Pair-ansökan så har den nu blivit skickad till Londonkontoret, så jag sitter mest här och väntar på att den ska bli godkänd. Finns inte så mycket annat att göra just nu. Eller ja, förutom att göra klart videon då, men det är ju så jäkla svårt. Känns så himla konstigt att sitta där och prata med sig själv. Men förhoppningsvis kommer det vara värt det sen!
intervjun.
Kom precis hem från intervjun! Det gick överlag bra måste jag säga, trots att jag var lite nervös innan. Hittade till mötesplatsen vid Münchenbryggeriet på andra försöket (bra för att vara mig kan jag säga, dock ska kanske tilläggas att jag använde GPS. Där har ni ungefär nivån för mitt lokalsinne) och träffade intervjuaren som tog med mig till ett konferensrum. Först fick jag lite allmän information, och sen började intervjudelen på engelska. Gick faktiskt över förväntan. Fick beröm för min engelska och frågorna var ungefär desamma som jag redan hade svarat på i mitt Host Family Letter, så det var inte direkt svårt att komma på svar. Fick frågor bland annat om min familj, min barnerfarenhet, hur jag tyckte en bra Au Pair skulle vara och vilka mina förväntningar på året var.
Efter det fick jag fylla i ett CPI-test, ett personlighetstest med 260 frågor, som var... intressant. Fanns frågor som blir du generad om någon berättar ett snuskigt skämt?, är du nästan aldrig sömnig? och skulle du vilja bära dyra kläder? QUE? Men antar att de mest ska se att man inte är helt efterbliven. Sedan fick jag lite information om matchningsprocessen och livet i USA i allmänhet, fylla i en blankett om brottsregisterutdrag från Rikspolisstyrelsen och lite papper. Och sedan var det klart! Det var inte mer än så, tog väl lite drygt två timmar allt som allt. Det enda jag blev lite besviken på var att intervjuaren inte hade kollat igenom min ansökan det minsta - trodde att en del av intervjun var att få lite feedback och tips på förbättringar i sin ansökan. Har åtminstone hört att andra som åker med SI har fått det under sina intervjuer. Men antar att det varierar från intervjuare till intervjuare.
Nu ska jag börja packa, åker till Barcelona sju imorgon bitti. Kommer hem på måndag, och håller tummarna för att Londonkontoret har fått min ansökan då. Vill ju börja prata med familjer!
Efter det fick jag fylla i ett CPI-test, ett personlighetstest med 260 frågor, som var... intressant. Fanns frågor som blir du generad om någon berättar ett snuskigt skämt?, är du nästan aldrig sömnig? och skulle du vilja bära dyra kläder? QUE? Men antar att de mest ska se att man inte är helt efterbliven. Sedan fick jag lite information om matchningsprocessen och livet i USA i allmänhet, fylla i en blankett om brottsregisterutdrag från Rikspolisstyrelsen och lite papper. Och sedan var det klart! Det var inte mer än så, tog väl lite drygt två timmar allt som allt. Det enda jag blev lite besviken på var att intervjuaren inte hade kollat igenom min ansökan det minsta - trodde att en del av intervjun var att få lite feedback och tips på förbättringar i sin ansökan. Har åtminstone hört att andra som åker med SI har fått det under sina intervjuer. Men antar att det varierar från intervjuare till intervjuare.
Nu ska jag börja packa, åker till Barcelona sju imorgon bitti. Kommer hem på måndag, och håller tummarna för att Londonkontoret har fått min ansökan då. Vill ju börja prata med familjer!
driving license - check!
min organisation.
Det finns tre olika svenska organisationer som ordnar med Au Pair-resor till USA - STS, Cultural Care (EF) och Skandinaviska Institutet (Au Pair in America). För mig var det självklart att åka med Skandinaviska institutet, SI, då det är den organisation jag har fått överlägset bäst intryck av efter att ha läst en otrolig massa Au Pair-bloggar. Förutom att jag hade hört en massa bra om de som jobbar där, så passade det mig även perfekt att man gjorde hela ansökan online. Kändes lite osmidigt att hålla på med en massa papper och posta hit och dit, så att bara scanna in allt var perfekt. Dessutom är det ju enkelt att ändra i ansökan om man känner att man vill göra det.
SI är väl egentligen den minst kända organisationen, men detta har hållit kostnaderna nere och har inneburit att SI också är den billigaste organisationen att åka med. Det här är en gammal prisjämförelse, så det är inte hundra att allt gällande STS och Cultural Care stämmer fortfarande. Men med SI är det fortfarande 5042:-, allt som allt, som man betalar.
Sen kan man såklart åka med vilken organisation som helst och få ett jättebra år, men min magkänsla sa mig att SI var bäst för mig.
SI är väl egentligen den minst kända organisationen, men detta har hållit kostnaderna nere och har inneburit att SI också är den billigaste organisationen att åka med. Det här är en gammal prisjämförelse, så det är inte hundra att allt gällande STS och Cultural Care stämmer fortfarande. Men med SI är det fortfarande 5042:-, allt som allt, som man betalar.
Sen kan man såklart åka med vilken organisation som helst och få ett jättebra år, men min magkänsla sa mig att SI var bäst för mig.
hej!
Det här blir då början på ett av mina största äventyr hittills i livet - en resa iväg från landet lagom för att testa på livet som Au Pair i USA under ett år. Jag är precis i slutfasen på min ansökan - det enda som egentligen saknas är videon och körkortet. Väntar just nu på att få hem mitt rosa fina lilla plastkort i brevlådan, så att jag kan scanna in det istället för lappen. Och på onsdag har jag intervju här i Stockholm, och det känns så himla bra att jag snart är klar med allt. Overkligt bra nästan.
Men bloggen då? Startar den främst som en kontakt mellan mig och mina vänner och min familj när jag väl är på plats, men också för att jag själv ska kunna följa min ansökan, min matchningsprocess och mitt år från början till slut. Hoppas även att jag kanske kan hjälpa andra blivande Au Pairer, för om det är något i alla fall jag har gjort, är det att läsa Au Pair-bloggar medan jag väntat på att tiden ska bli inne för min egen ansökan.
Och förresten, jag heter Malin, är 18 år och bor precis utanför Stockholm.
Men bloggen då? Startar den främst som en kontakt mellan mig och mina vänner och min familj när jag väl är på plats, men också för att jag själv ska kunna följa min ansökan, min matchningsprocess och mitt år från början till slut. Hoppas även att jag kanske kan hjälpa andra blivande Au Pairer, för om det är något i alla fall jag har gjort, är det att läsa Au Pair-bloggar medan jag väntat på att tiden ska bli inne för min egen ansökan.
Och förresten, jag heter Malin, är 18 år och bor precis utanför Stockholm.
Hoppas ni vill fortsätta läsa!
