Mailade nyss CA-familjen och sa att jag inte visste om jag var den rätta Au Pairen för dem. Något jag inte skrev om igår var att de väldigt många gånger, både i deras essay och i mailet jag fick, underströk att deras pojkar var väldigt, väldigt aktiva och energiska, och att de bråkade en del med varandra. Jag känner själv att jag inte har någon direkt erfarenhet av sådana barn, så jag valde att vara ärlig och berätta det för familjen på en gång. Får se vad de svarar nu, men antagligen lär de hålla med mig om att jag nog inte direkt skulle passa deras familj.

Har fortfarande inte bestämt mig för hur jag ska göra med DE-familjen (match # 6) heller. Egentligen känner jag nog innerst inne att det rätta är att tacka nej, men det kommer vara så himla jobbigt eftersom mamman var så himla snäll och gullig. Väldigt lätt att prata med.

Matchningsprocessen är verkligen helt sjukt jobbig ibland, även om det såklart är kul att få kontakt med så många olika människor. Jag funderar ständigt på om det ens kommer dyka upp någon familj som passar mig, och om jag kommer ångra mig om jag tackar nej till en match. Vill bara att en familj som allt känns bra med ska dyka upp igen, hittills har det ju bara känts så med en enda familj av sju stycken sammanlagt.